Det blixtrar och stormar fortfarande. Med korta avbrott smattrar det mot våra dukar. Även andra avbrott gör sig iblnd gällande. Emellertid:
Medelnivån dessa år steg minst 1 ppm per år och bör nu troligen överstiga 400 ppm . Alltsedan Bert Bohlin´s dagar får vi säkraste årsmedelvärden från ett observatorium på toppen av en ö i Havaji-kedjan.
Är denna höjning ett resultat av vårt ökande bilåkande? Till en ringa del. Processen, som har blivit självförstärkande startade med starkt ökad förbränning av stenkol vid slutet av 1700-talet Varmare ytvatten i hav och sjöar frigör nu ytterligare kolsyra. När även världens tundror fått känning av den höjda temperaturen ökade kolsyretillförseln ytterligare. Utdikning av torv-och kärrområden liksom svedjebruk och skogsskövling har verkat och fortsätter att verka i samma riktning. En mycket diskuterad bieffekt av ökad medeltemperatur är höjningen av havsnivån. Grönland ensamt ansees kunna bidraga med 7 meter ökad havsnivå. Himalaya kan säkerligen också spä på me någon meter. Antarktis har redan bidragit med jättestora isflak och mer lär komma därifrån. Till detta kommer att själva uppvärmningen ökar vattnets volym.
Detta var mycket jämmer och elände. Går det att stoppa denna utveckling?? En möjlighet vore att minst 6 milliarder människor var beredda att frysa, halvsvälta och att bara färdas till fots. Knappast realistiskt. En expertpanel har slagit fast att minst 1400 nya moderna kärnkraftverk måste byggas -- inom en mycket nära framtid! Eftersom vi idag mest skäller på bilismen. Vad kan göras på det fältet? På Island kör man redan på vätgas. Vi skulle alla kunna göra detsamma. Om vi hade tillräckligt med energi, således kärnkraft. Våra motorvägar skulle kunna förses med magnetslingor för konstant hastighet. Kollisioner omöjliga. Men energin till dessa slingor? All förbränning av kol, olja och naturgas måste på sikt upphöra, men ännu resterande skogar, mossar och vattenfall bör bevaras. Fusion av väte anses för alltid ligga 50 år in i framtiden. Således göm inte undan vad som nu kallas "utbränt kärnbränsle". Använd alla uranisotoperna för el- eller väteproduktion. Varför måste minst 75 bli onyttigt nästan skadligt kylvatten? Låt thorium komplettera och på sikt ta över uranets roll.
Nu har temperaturen även här stigit. Mest i min lab-top. Fortsättning kanske följer.
LeMån 83
lördag 11 oktober 2008
torsdag 9 oktober 2008
energikris
I dag den 9/10 -08 har det regnat igen 48 mm hittills - mycket mycket ovanligt här i utkanten av Sahara. Vid en regnskur något tidigare började jag skriva om energi. Fortsätter så länge regnet varar.
Vad vi döpt till mörk energi får hela vårt universum att expandera .En energikälla helt oåtkomlig för oss. Men 8 ljusminuter från vår jord finns en tämligen stor vätebomb. som lär brisera konstant många miljarder år ännu. Merkurius och Venus cirkulerar något för näre den vätebomben. Mars m fl har något för stort avstånd. Vilken tur vi haft som hamnat på lagom avstånd,-- eller som kunnat anpassa oss till våra villklor.
De signaler vi kan tolka tyder på att vår sol består av 74 % väte och 25 % helium. Gravitationens tryck får väteatomer att fusionera d v s att pressas samman. Av 2 väteatomer bildas en heliumatom. Den lilla minskningen av massan har resulterat i en enorm energifrigörelse. Helt enligt Albert E. Enligt beräkningar är starttemperaturen i solens centrum c:a 15 miliarder grader C. (273 mer mätt som Kelvin). Primärt rör denna energi sig som gammasträlning, reflekteras i alla riktningar, men något mer från solcentrum. Som man tror efter flera hundra år och med hela tiden avtagande frekvena = ökande våglängd, via röntgen m fl till det spektra som slutligen når upp till solytan varifrån den bl.a. når vår jord. Utan broms av mörk materia eller annan materia når en 20 milliarddel av den strålningen ner till oss. Sydligaste Sverige får c:a 1200 kilowatt-timmar per kvm och år. Långt i norr knappt hälften. Detta gäller om man mäter hela det synliga spektrat + infraröd-området och om inga moln eller stoftpartiklar reflekterar strålningen.
Om man som dansken Niels Bohr föredrar att se hela mikrokosmos som fasta partiklar då är solens ultravioletta energidel fotoner med så hög energi per foton att de kan stöta ut elektroner - även från normalt stabila syremolekyler. En syremolekyl spaltas då i 2 ytterst reaktionsbenägna syreatomer, som kan oxidera d.v.s. förbränna kolväten ur metanserien alternativt ammoniumkväve. En fri syreatom kan också koppla sig samman med en syremolekyl till ozon med 3 syreatomer som då blir lika reaktionsbenägen som den fria syreatomen. Ozonet kan i sin tur fånga in ytterligare UV-fotoner. Alla dessa processer medverkar således till att mindra av solens UV-emittering när ner till joredytan. Den balans mellan nybildning och nedbrytning av ozon som vi tror har rått före vår tid bröts när vi började sprida bensinångor kring oss, men framförallt då vi vbörjade tillverka flyktiga föreningar innehållande fluor,klor eller brom. Kanske har vi bromsat den tillverkningen i tid.
För att klimatet på jorden ska förbli oförändrat måste lika mycket energi som når jorden också stråla tillbaks ut i universum alternativt bindas i mycket stabila kolföreningar typ stenkol. Bortsett från en reducering av UV-delen passerar resten av solstrålningen tills den möter molnskikt. Vad som ej reflekteras når jordytan som magasinerar energin via en höjning av temperaturen. Denna temperaturhöjning resulterar i en ökad retursträlning, men nu med lägre frekvenser än den mottagna. Med ett lufthav fritt från vattenånga, kolsyra eller metangaser skulle ökning av strålningsvåglängden inte varit kritisk för oss. Om alla 3 av dessa bromsgaser ökar kan vi emellertid få en växthuseffekt, d.v.s en temperaturhöjning med allvarliga konsekvenser.
Blixt, dunder, storm och tid tidpunkt nära midnatt förtar mig lusten att just nu fortsätta utläggningen. Återkommer kanske. LeMan 83.
Vad vi döpt till mörk energi får hela vårt universum att expandera .En energikälla helt oåtkomlig för oss. Men 8 ljusminuter från vår jord finns en tämligen stor vätebomb. som lär brisera konstant många miljarder år ännu. Merkurius och Venus cirkulerar något för näre den vätebomben. Mars m fl har något för stort avstånd. Vilken tur vi haft som hamnat på lagom avstånd,-- eller som kunnat anpassa oss till våra villklor.
De signaler vi kan tolka tyder på att vår sol består av 74 % väte och 25 % helium. Gravitationens tryck får väteatomer att fusionera d v s att pressas samman. Av 2 väteatomer bildas en heliumatom. Den lilla minskningen av massan har resulterat i en enorm energifrigörelse. Helt enligt Albert E. Enligt beräkningar är starttemperaturen i solens centrum c:a 15 miliarder grader C. (273 mer mätt som Kelvin). Primärt rör denna energi sig som gammasträlning, reflekteras i alla riktningar, men något mer från solcentrum. Som man tror efter flera hundra år och med hela tiden avtagande frekvena = ökande våglängd, via röntgen m fl till det spektra som slutligen når upp till solytan varifrån den bl.a. når vår jord. Utan broms av mörk materia eller annan materia når en 20 milliarddel av den strålningen ner till oss. Sydligaste Sverige får c:a 1200 kilowatt-timmar per kvm och år. Långt i norr knappt hälften. Detta gäller om man mäter hela det synliga spektrat + infraröd-området och om inga moln eller stoftpartiklar reflekterar strålningen.
Om man som dansken Niels Bohr föredrar att se hela mikrokosmos som fasta partiklar då är solens ultravioletta energidel fotoner med så hög energi per foton att de kan stöta ut elektroner - även från normalt stabila syremolekyler. En syremolekyl spaltas då i 2 ytterst reaktionsbenägna syreatomer, som kan oxidera d.v.s. förbränna kolväten ur metanserien alternativt ammoniumkväve. En fri syreatom kan också koppla sig samman med en syremolekyl till ozon med 3 syreatomer som då blir lika reaktionsbenägen som den fria syreatomen. Ozonet kan i sin tur fånga in ytterligare UV-fotoner. Alla dessa processer medverkar således till att mindra av solens UV-emittering när ner till joredytan. Den balans mellan nybildning och nedbrytning av ozon som vi tror har rått före vår tid bröts när vi började sprida bensinångor kring oss, men framförallt då vi vbörjade tillverka flyktiga föreningar innehållande fluor,klor eller brom. Kanske har vi bromsat den tillverkningen i tid.
För att klimatet på jorden ska förbli oförändrat måste lika mycket energi som når jorden också stråla tillbaks ut i universum alternativt bindas i mycket stabila kolföreningar typ stenkol. Bortsett från en reducering av UV-delen passerar resten av solstrålningen tills den möter molnskikt. Vad som ej reflekteras når jordytan som magasinerar energin via en höjning av temperaturen. Denna temperaturhöjning resulterar i en ökad retursträlning, men nu med lägre frekvenser än den mottagna. Med ett lufthav fritt från vattenånga, kolsyra eller metangaser skulle ökning av strålningsvåglängden inte varit kritisk för oss. Om alla 3 av dessa bromsgaser ökar kan vi emellertid få en växthuseffekt, d.v.s en temperaturhöjning med allvarliga konsekvenser.
Blixt, dunder, storm och tid tidpunkt nära midnatt förtar mig lusten att just nu fortsätta utläggningen. Återkommer kanske. LeMan 83.
söndag 28 september 2008
Energikris
Klimatkatastrof, ökenutbredning, översvämningar, elände och änu mera elände. Allt vållat av oss tvåbeningar - vårt klots intelligenstopp? Men är vi mest intelligenta? Apor, delfiner, bläckfiskar, elefanter, hundar, hästar och många fler. Alla är de i något avseende bättre rustade än vi människor - och ingen av dem har medverkat till någon världsomfattande kris.
Dagligen matas vi via massmedia med begreppsom växthuseffekt, kolsyreutsläpp, havsytestegring, ozonhål, koralldöd mm. Vad är kolsyra? Normalt avser vi gasen koldioxid, en gas som löser sig i vatten, mer i kallt än i varmt vatten. En del av den lösta gasen bildar verklig kolsyra, som med kalcium och magnesium kan bilda kalksten rsp. dolomit. Mycket av vårt klots totala kolförråd är stabilt bundet i kalkstens- och dolomitberg. Vid rätt temperatur och ljustillgång är det dock diverse algarter som har första tjing på den lösta koldioxiden. De algarter och andra plankton som undgått direktkonsumtion har lagrats och överlagrats på botten av urtida hav. Beroende av arter, tryck, tid, temperatur med flera faktorer har de bildat stenkol, olja, gasficker mm. Den bundna kolsyran kan frigöras som metam -- CH4. När den gasen når upp jonosfären oxideras den av ozon och återgår till kolsyra. Både som metam och som kolsyra bidrar detta frigjorda kol till växthuseffekten. Via utborrade ispelare från våra polarområden har det varit möjligt att följa vårt lufthavs växlande halt av kolsyra. Dessa växlingar stämmer väl med vad vi vet om vårt klots växlande medeltemperatur. Sedan vi människor började bränna kol och olja har båda kurvorna rört sig brant uppåt.
Vad är energi? Enligt einstein massa gånger ljushastigheten i kvadrat. Således massa ggr rörelse. Det kan va vatten i ett fall, vind mot en turbin, vågor i vattnet, ljudvågor, elektroner som värmer en glödspiral i en lampa eller fotonerna från den heta glödspiralen. Energi kan lagras. Vattnet i en högt belägen kraftverksdamm har hög energikoncentration. Passadvindar representerar stora energimängder, men glest spridda. Radioaktiva grundämnen som uran, thorium, radium m fl kan med förnuft ge oss väldiga energimängder -- med oförnuft väldig skadegörelse.
Stor massa med hög hastighet = hög energitäthet. Vår måne är ett sådant exempel. Jordens tidvatten är en liten avtappning av denna energi. En för oss viktig men mycket utspridd energikälla utgöres av jordskorpans innehåll av radioaktivt kalium - 40K. Dess samlade värmeutveckling gör att jordens kontinenter flyter omkring på en segflytande magma. Afrika närmar sig Europa, Amerika glider bort från oss. Island växer i öst-västlig riktning. Himalaja och våra Alper växer på höjden och massor av vulkaner agerar säkerhetsventiler.
Den största av alla kända energikällor får hela universum att expandera. I jämförelse är vår sols energiutveckling oändligt liten. En tjugomilliarddel av den når vår jord, vilket dock för Sydsveriges del beräknas utgöra 1200 kilowatt-timmar pr kvm och år. Soliga dagar når merparten ner till jordytan. Gröna löv absorberar en del av de röda våglängderna , svarta ytor kan absorbera det mesta och helt vita ytor kan reflektera det mesta av solljuset.
Nästa gång det regnar på mina breddgrader kanske jag får lust att fortsätta på temat energi, om inget för mig ännu intressantare problem skulle dyka upp
LeMan 83
Dagligen matas vi via massmedia med begreppsom växthuseffekt, kolsyreutsläpp, havsytestegring, ozonhål, koralldöd mm. Vad är kolsyra? Normalt avser vi gasen koldioxid, en gas som löser sig i vatten, mer i kallt än i varmt vatten. En del av den lösta gasen bildar verklig kolsyra, som med kalcium och magnesium kan bilda kalksten rsp. dolomit. Mycket av vårt klots totala kolförråd är stabilt bundet i kalkstens- och dolomitberg. Vid rätt temperatur och ljustillgång är det dock diverse algarter som har första tjing på den lösta koldioxiden. De algarter och andra plankton som undgått direktkonsumtion har lagrats och överlagrats på botten av urtida hav. Beroende av arter, tryck, tid, temperatur med flera faktorer har de bildat stenkol, olja, gasficker mm. Den bundna kolsyran kan frigöras som metam -- CH4. När den gasen når upp jonosfären oxideras den av ozon och återgår till kolsyra. Både som metam och som kolsyra bidrar detta frigjorda kol till växthuseffekten. Via utborrade ispelare från våra polarområden har det varit möjligt att följa vårt lufthavs växlande halt av kolsyra. Dessa växlingar stämmer väl med vad vi vet om vårt klots växlande medeltemperatur. Sedan vi människor började bränna kol och olja har båda kurvorna rört sig brant uppåt.
Vad är energi? Enligt einstein massa gånger ljushastigheten i kvadrat. Således massa ggr rörelse. Det kan va vatten i ett fall, vind mot en turbin, vågor i vattnet, ljudvågor, elektroner som värmer en glödspiral i en lampa eller fotonerna från den heta glödspiralen. Energi kan lagras. Vattnet i en högt belägen kraftverksdamm har hög energikoncentration. Passadvindar representerar stora energimängder, men glest spridda. Radioaktiva grundämnen som uran, thorium, radium m fl kan med förnuft ge oss väldiga energimängder -- med oförnuft väldig skadegörelse.
Stor massa med hög hastighet = hög energitäthet. Vår måne är ett sådant exempel. Jordens tidvatten är en liten avtappning av denna energi. En för oss viktig men mycket utspridd energikälla utgöres av jordskorpans innehåll av radioaktivt kalium - 40K. Dess samlade värmeutveckling gör att jordens kontinenter flyter omkring på en segflytande magma. Afrika närmar sig Europa, Amerika glider bort från oss. Island växer i öst-västlig riktning. Himalaja och våra Alper växer på höjden och massor av vulkaner agerar säkerhetsventiler.
Den största av alla kända energikällor får hela universum att expandera. I jämförelse är vår sols energiutveckling oändligt liten. En tjugomilliarddel av den når vår jord, vilket dock för Sydsveriges del beräknas utgöra 1200 kilowatt-timmar pr kvm och år. Soliga dagar når merparten ner till jordytan. Gröna löv absorberar en del av de röda våglängderna , svarta ytor kan absorbera det mesta och helt vita ytor kan reflektera det mesta av solljuset.
Nästa gång det regnar på mina breddgrader kanske jag får lust att fortsätta på temat energi, om inget för mig ännu intressantare problem skulle dyka upp
LeMan 83
måndag 22 september 2008
Första försoket?
............detta med bloggning är definitivt inte m in bästa sida. Men efter vad jag hört är de flesta som bloggar mellan 15 och 30 år. Om en 83 åring blandar sig i leken blir väl medelåldern nägot högre. Kanske har vi i vår åldersklass lärt oss något som övriga bloggare in te ännu har lärt. Får jag tid fler ggr att sätta mig framför min lab top kanske jag kommer att dela med mig av gångna generationers erfarenheter. Till dess vi ses kanske igen LeMan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)